Tokoktober

Äntligen oktober. Lugn och fin. Trädgården klar, båten uppdragen, alla bär slut, tack och lov. Får man lov att sansa sig?

• Fanns inte ute klarade jag inte att jobba inne så mycket som jag gör. Fast just idag hemskans förkyld och det verkligt trist - denna vackra brittsommardag. Har inte ens glass hemma. Skit!
• Hunden finns i morgon också. Du med. Och mobilen med.
• Men himla tur jag plockade slånbären mitt framför ögonen på koltrastarna! De ska bli likör till juldagen. Smask!

Slövecka på jobbet och arbetsamt på helgen

Vet inte hur jag ska kunna komma ifatt på jobbet. Mer än jobbigt har det varit sedan efter semestern då en person ur ledningsgruppen sade upp sig och försvann på en månad. Hans arbetsuppgifter får vi andra tre fördela bäst vi kan. Ojojoj så himla mycket. Så försvinner all ork och sen går luften ur mig och sen blir det ännu mindre gjort. Undrar just om det är en vanligt fenomen?
Och undrar ännu mer om jag ska kunna ta ifatt det jag inte hunnit under nästa vecka?
Tur vi har äppelkaketävling på måndagar på jobbet...

Il pleure dans mon coeur
lärde jag mig då för hundra år sedan av min vimsiga fransklärare. Det är väl nästan det enda som fastnat..
Regn fastnar däremot väldigt bra i frotté. Det syns på mina handdukar som slutat fladdra mellan björklarna och hänger som tunga ridåer. Tänkte vädret skulle ge dem möjlighet att bli torra innan jag måste ta in dem, tvätta om dem och hänga dem inomhus. Jaja, är väl ingen riktig husmor då fast jag har åldern inne.
Har ätit en kanonäppelkaka på jobbet idag. Ska få receptet och då delar jag med mig!

Dylan Thomas, my favourite poet

And death shall have no dominion

den tar jag till emellanåt när jag behöver liva upp mig lite...
Fast idag gick det rätt bra ändå.
Det finns andra dagar när sorghökarna slår klorna i en och man borde lipat en skvätt.
Men man tar sin skitiga merca och åker till jobbet ändå.